Nu har idol varit igen och CALLE gick vidare! Det är underbart, fast det var ganska uppenbart, alla verkar tycka om honom och han har ju den där charmen som alla bara vill ha. Han är rätt gullig och det är väl det som gör det, han försöker verkligen och han är blyg, blir det bättre? Sedan finns det ju fler favoriter! Personligen hejjar jag för tillfället på Tove, Calle och Erik! De är alla så söta och charmiga, hoppas någon av dem vinner!

Vilka är era favvisar?

Längtar... <3

puss, rosen @>--

Idag ringde det en man från ett företag som ville att jag skulle komma på en anställningsintervju, det känns skönt, men samtidigt jobbigt eftersom att det är min första och jag inte har någon erfarenhet inom detta område. Företaget heter Definitiv och det kan bli mycket intressant. Vi får se hur det går. Om ni har några tips om vad man ska göra och inte göra så hojta till ;D

Man känner sig säkert nervös och blottad, så vi får se, jag blir nervös av att redovisa ensam inför en lärare liksom, det här känns ju ännu värre. Om det är någon som har lust att följa med mig dit så får ni gärna göra det.

puss, rosen @>--

Nu har jag varit i skolan, vi kom inte fram till ett skit och gjorde inte heller någonting, så det var egentligen helt onödigt att jag åkte dit. Skit samma, jag hade det ganska bra ändå och vi satt och snackade (anna, jenny jag och milla) och några tjejer i klassen :). Det var iaf skönt att inte bara sitta hemma och tråka. Så nu har jag kommit hem, men ligger bara här och är hur trött som helst, jag fattar inte vad det är för fel på mig! Jag äter bra, sover bra, dricker bra, är ute i friska luften, motionerar. Vad mer ska man göra? Jag fattar verkligen inte, så om det är någon som gör det så skulle jag vilja ha en förklaring :P

Strunt samma, jag får väl sova hela helgen, men det kan jag inte heller för jag har hur mycket plugg som helst och jag ska vara med Jenny imorgon :D, på lördag är det tjejkväll med massor med snacks och på söndag har jag också nånting jag ska göra. Jo juste, ska på någon tråkig föreläsning med en lärare, PÅ EN SÖNDAG... PÅ EN SÖNDAG HALV ELVA! aja nu måste jag plugga och sen har jag lite hemligt grejs som jag ska fixa.

puss, rosen @>--

Det finns dagar då jag vaknar upp och tänker, vilken underbar dag, det här kommer att vara en bra dag. Trots att det regnar så vet jag att solen kommer att skina på mig, även fast ingen kan se det, så kan jag själv känna det. En sådan dag när man vaknar på rätt sida och allt bara flyter på. Jag har inte haft en sådan på hundra år känns det som. Varje dag vaknar jag av att jag har en dålig magkänsla, ska den här dagen vara precis som alla andra dagar frågar jag mig själv fundersamt. Det visar sig alltid att den ena dagen är lik den andra på ett eller annat sätt, det spelar ingen roll hur bra jag mår på morgonen för när jag kommer till skolan eller när jag kommer hem igen så är allt tillbaka till den vanliga nivån, den dåliga nivån, under noll.

Folk verkar inte lita på mig eller tycka om mig tillräckligt för att prata med mig om saker. Jag antar att jag inte står personer så nära som jag trodde, även fast jag skulle göra allt för att ta platsen som den där "bästisen" har jag ens någon sådan? Saknar barndomen, då var allt lätt, då var ingenting plågsamt, allt var så simpelt och jag levde i min fantasi där världen var den bästa platsen. Jag tror att jag tappat hoppet om att det där stämmer.

Varje dag när jag vaknar hoppas jag att mamma sover en extra stund så att jag slipper prata med henne. Det kan förstöra hela min dag. Sen när jag väl är ute kan jag få upp humöret med musiken, MJ har betytt mycket för mig den senaste tiden. Skolan kan vara både upp och ner, dåligt resultat, dålig dag i princip. Sedan ska man hem igen, där väntar en morsa som inte fattar ett skit, ett hem där allt är mitt fel oavsett och där allt jag gör är fel... Om jag säger att jag är hungrig så är det fel, om jag inte hjälper till så fort hon lyfter en lilltå så är det fel, om jag hjälper till då är det också fel helt plötsligt. När i helvete gör jag då rätt? Jag antar att det inte finns någonting sådant i hennes värld. Det är inte heller bättre att hon går hos nån cp kurator som snackar skit om mig, hon känner inte ens mig och säger saker som att jag borde laga mat. Ärligt nu hur låter det här för er: Jag har studerat en hel dag i skolan, haft många lektioner och en riktigt äcklig lunch på det. Jag är hur hungrig som helst när jag kommer hem efter fyra och hoppas på att det finns mat hemma. Mamma däremot som inte alls gjort ett skit under en heeel dag, bara suttit hemma och degat och typ handlat säger att jag borde göra maten själv... Nej jag går hellre till pappa då. Det är därför jag är hos pappa varje dag, jag står inte ut att vara hemma. Samtidigt får jag skuldkänslor eftersom att allt e mitt fel, det är mitt fel att hon är sjuk...........

rosen @>--